Vad hände med min lilla, blyga lintott? För mycket skit på TV, kanske?
"Du ska inte vara så kaxig, annars äter jag upp dig och så får du vara bebis i min mage i nio månader igen".
"Nej, mamma, man kan ju inte äta upp barn. Bara människor":
70-talist, småbarnsmamma som håller på att bli vuxen. Har hjärtat på det rätta stället men ibland fokus uppe i det blå. Vill leva i nuet men längtar till framtiden och är lycklig för allt som varit. Skriver om min vardag, oftast med oslipad fasad, en glimt i ögat och tusen tankar.
Populära inlägg
-
Idag ömmade det på benet när jag bara trädde på strumpbyxorna. Det var galet ömt. När jag kom till jobbet började jag känna lite domningskän...
söndag 25 november 2012
söndag 4 november 2012
Finaste kommentaren
"Harald. Så var det för mig också när jag var liten. Och jag har inte ens haft någon storebror som berättat hur det är".
Bröderna satt och lekte på golvet i Antons rum och Harald var lite ledsen för något. Underbart lyckorus kände jag. Och vilken omtänksam femåring jag har sen!
Bröderna satt och lekte på golvet i Antons rum och Harald var lite ledsen för något. Underbart lyckorus kände jag. Och vilken omtänksam femåring jag har sen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)