Vattentätt

"Jag skulle bara kolla så att de var vattentäta och att ninjorna kunde simma".

Det kunde de. Lejonstövlarna från Skopunkten för 99 kr höll. Det var ganska kul, så jag tog ett foto. Ännu roligare i efterhand var att ett par Hunter tidigare läckt. De var inte köpta på Skopunkten och kostade inte 99 kr. Det var inte roligt då, men nu är det ganska kul. Undrar förresten vilket pucko som köpte Hunterstövlar för att vara fin i regnet? De fyller ju inte ens sin funktion. Ägarinnan blev inte arg som Emils pappa i alla fall.

Roten till allt ont

Kan det vara 2 x 2 kvm maskrosblad på trädgården? Jag har grävt upp skiten och ser ut som Äckel-Päckel på mina händer. Och spana in roten här alltså! För mig som inte har så gröna fingrar var det en rejäl ondsint rot som matchar illa mot mina guldringar med bling på. Kan tala om att det gick på bekostnad av en trädgårdsspade och ett ogrässpätt. Så rätt stark är jag allt vad ;)?

Ding ding, tjing tjing!!

Dingedingedingedingdingding! Här glider Harry Barry den andra bananen in. Bara sådär. Så att ni vet ;)

När man haft bråttom måste man stanna upp och vänta på sin själ

Jag var med om en olycka för ett par veckor sedan. Jag blev påkörd framifrån av en bilist som fastnat i en lastbil framför och när denne till slut kom loss slog bilen runt och sladdade i 180 grader och körde rakt in i mig.
Det var obehagligt och det tog tid för mig att reagera och ta in vad som egentligen hände. Ovanstående ordspråk är rätt passande för det perspektiv som man får när något sådant inträffat. Jag har alltid bråttom, är alltid på väg och alltid för sen. Men denna gång var det inte mitt fel. Jag höll inte ens på att mixtra med radion, som jag brukar.
Jag är bara väldigt glad att jag hade Daniels bil, som är ännu säkrare än min, och att inte Harald var med för han har sin bilbarnsstol vid passagerarsätet och den delen av bilen var som värst förolyckad.

Härliga Stockholmshelg

Den ägde rum förra helgen i samband med att finaste tjejen fyllde år. Självklart var det lika roligt som alltid där med goda middagar, galet sena kvällar, konstbesök och lite spaning på stan av olika slag, och lite catching-up med fler vänner. Det enda negativa med den staden är att det ligger lite långt bort och

det är lite trist, ju. 

 Skååååål!!



Nästan lördag

Man skulle alltid vara ledig både torsdag och fredag. Då skulle jag kunna jobba till 75, som Fredde tyckte. Idag har varit som lördag. Har haft en jättemysig dag på Noas ark i Onsala med grannen och hennes barn. Barnen har matat kaniner, åkt häst och vagn, klättrat hinderbana, sjungit vid lägerelden med mera. Flera torsdagslördagar på agendan, tack!!

Världens sötaste häst!!

Jättehärlig minisemester

Kom hem från världens mysigaste weekend i Norrbotten i söndags. Längtar redan tillbaka. Aldrig hade jag kunnat ana för tio år sedan att just att jag skulle föredra att semestra i norr i framtiden. Men saker och ting ändras. Människor ändras. Och vad gör vi här på jorden om inte för att växa? Anton gick runt i sin Gunnarsbytröja (fotbollströja från min pappas gamla barndomsby) som han fick av Morfar hela helgen, och vi fick äntligen uppleva en vinter med fin snö, som inte ser ut som grågulfärgad Slush.



I snögrottan som Anton och Morfar gjort på tomten

Det slog mig återigen hur fantastiskt vackert Norrland är och hur mycket jag tyvärr missat genom att vara där på besök alldeles för sällan. Rentav ångestfyllt är det. Särskilt som mina besök inte förekom så frekvent den sista tiden då Farfar levde.



Mysig gård som verkar stå tom. Här vill jag bo!

Det var hur många gamla gårdar och hus runtomkring som verkar ha stått tomma hur länge som helst. Vilket slöseri! Men... det ska ju finnas jobb också...

Allra häftigast var nog att vi fick prova på att åka hudsläde hemma hos min kusin, och Anton lekte superbra med sina sysslingar. De har sju hundar, hur häftigt som helst! Det var lite skönt för honom att få egen tid från sin intensiva lillebror, men sista dagen saknade han Harald och sitt ninjalego, förstås.

Hundlädefärd hemma hos familjen Degerlund (kusin)



Så fick vi även åka snöskoter. Eller jag åkte, och Anton fick köra en liten, liten bit. Han växte en hel meter! Men nu är han sjuk igen och hade 39,9 graders feber idag. Det verkar som att vi ska vara sjuka hela vintern, för det har bara varit en enda vecka då inget barn har varit sjuk. Småprinsarnas immunförsvar var visst inte rustade för 2012... Eller så är det den förbaskade göteborgsvintern som bjuder på skitbaciller?

Skoterfärd. Ja, det är Anton som kör! Mína händer är i luften