Jag kunde inte sova inatt och vet att jag tittade på klockan vid tre och insåg att jag inte hade somnat. En massa olika tankar vred runt i mitt huvud, som: "Tänk om jag inte klarar av mitt nya jobb?" "Tänk om Anton aldrig kommer att trivas här?" "Tänk om alla mina val här i livet bara leder till en karma av skit?" "Tänk om Harald aldrig blir frisk?" osv. Harald ja. Då började han vråla hysteriskt, klockan tre. Jag tror det tog en timma att få tyst på honom. Sen somnade vi. Och vaknade fem och somnade om, och vaknade sju. Och gick upp.
Bildbevis 1, icke-välmående och icke-censur
Inte så farligt, men när vi ändå behandlar ämnet bilar så ägde det lite hektiska diskussioner i samband med matning av Harald så Daniel råkade köra av vägen och vi landade i ett dike. Det kunde ju gått värre men jag blev riktigt skärrad och det gör superont i nacken (kan bero på dålig sömn). Vi körde i alla fall i diket och upp igen på något vänster med batmobilen.
Bildbevis 2. Nej, inget regn. Dike var det, ja!
Sist men inte minst så är jag orolig över Harald. Riktigt orolig. Han har sådana smärtor att han skriker nästan hela nätter. Läkarna slarvade i lördags på Halmstad akuten och upptäckte inte hans öroninflammation. Det gjorde läkaren på privatkliniken Amadeus, tre dagar senare, efter att tant Lena på Halmstadakuten skällt ut mig och hänvisat mig till Nyhem som hänvisade mig till Amadeus, "för den tillhör mina föräldrar" (Ok, jag flyttade hemifrån när jag var 16. Tillbaka igen och flyttade för gott vid 20). Harald fick pencillin men han skriker hela tiden och det hjälper inte ens med napp och närhet. Imorgon blir det Närakuten om han inte är bättre.
Imorgon, ja, just det. Daniel ska på Way out West tillsammans med mina vänner,och jag har barnen själv heeeela helgen. Hoppas Harald är bra till dess och inte hittar ännu högre toner.
På tal om Daniel så informerade han mig om att vi skulle ta något blanco-lån. Då blev jag arg. Och sen såg jag katten utanför. Då brast det. Katten alltså! Nu ska jag sova och hoppas på att det är MIN dag imorgon. Förtjänar jag inte det? I alla fall förtjänar Harald en bättre dag.
Men älskade du... Det låter som du drabbats av lagen om allts jävlighet! Sjuka barn leder till sömnbrist som leder till irritation och kort stubin vilket leder till en känsla av otillräcklighet och maktlöshet. Men glöm inte att du är den bästa mamman som killarna kan ha! Hoppas att du kan hitta en snäll axel att gråta mot och får chans att vila dig lite för att orka ta nya tag. Men det är ok att bryta ihop och låta någon annan hjälpa dig att plocka upp bitarna sedan. Det är inte att vara svag, det är att vara stark!
SvaraRaderaMassor av styrkekramar till dig (från en annan trött mamma...)
Men tack, söta Sara för din uppmuntran och dina kloka ord. Sömnlöshet leder slutligen till att ingenting fungerar. Det slutade med att jag vaknade febrig och med halsont dagen efter och åkte hem till Mamma med barnen för att vila :). Stor kram till dig och fina familjen och hoppas att UL idag gick bra.
SvaraRadera