Skriet från fina gatan har upphört. Istället har det bytts ut till skratt med klang av självironi. Vi är så jävla klumpiga. Vi skulle ju gjort fler besiktningar. Status är nedslag på ersättning från de förra ägarna avseende det, i duschrummet, felplacerade proppskåpet samt den felaktiga marknadsföringen om "nytt duschrum", som bara var omkaklat. Står med ett annat nyrenoverat badrum med bubbelbadkar och golvvärme som inte kan inkopplas pga livsfara, enl elektriker samt byggare. Jag tror dem. Och jag skrattar.
Idag har annars varit en mysig dag med lek vid Aludden med Antons bästis Viktor och sedan hel
Eftermiddag hos sysslingarna. Anton bråkade visserligen med alla vid hemmarsch, troligtvis en reaktion och försök att förlänga leken. Jag sa att vi träffar Viktor snart igen, om inte före till påsk. Hjärtat mitt letade upp ett påskägg ur en flyttlåda och sa:
- Här ska mitt och Viktors godis vara sen.
Tur att någon har koll på all röra och lådor, jag har det inte. Jag bara skrattar åt eländet. Allt skulle bli så bra här. Ju.
70-talist, småbarnsmamma som håller på att bli vuxen. Har hjärtat på det rätta stället men ibland fokus uppe i det blå. Vill leva i nuet men längtar till framtiden och är lycklig för allt som varit. Skriver om min vardag, oftast med oslipad fasad, en glimt i ögat och tusen tankar.
Populära inlägg
-
Idag ömmade det på benet när jag bara trädde på strumpbyxorna. Det var galet ömt. När jag kom till jobbet började jag känna lite domningskän...
Otur ni haft, men det löser sig, det gör det väl alltid..
SvaraRaderaFortsätt skratt så blir det snart till riktigt glädjeskratt!
Kram på er!