Hur lycklig blir man inte vid barnens alla milstolpar? Min fina Anton har kunnat skriva sitt namn ett bra tag nu men nu gör han det helt spontant. Han kan alla bokstäverna och när det var dags för kalas i lördags skulle hans prompt skriva på paketet själv. Här står "Till Liam. Anton".
Tiden går verkligen i rasande takt och jag måste bli bättre på att stanna upp och fånga nuet vid olika gyllene tillfällen. Och kommer för det aldrig att bli en prestige-Mamma à la Solsidans mammagrupp som tjatar om sina sååå tidiga barn i Odd Molly-kläder och Hunter-stävlar. Jag kör bara på Hunter, enkelspårigt race ;).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar